Hårda golv

Jag satt stilla i tre veckor. Sedan, helt plötsligt en dag, var det dags att springa runt på intensivvårdsavdelningens hårda golv på heltid. Mina ben värker. Nu lutar jag mig, som alltid efter anstängande upplevelser, tillbaka i vardagsrummets slitna soffa. Dricker en folköl. Ignorerar trådar som min pojkvän hittar på Flashback. Längtar tills klockan ringer och maten är klar. Längtar tills rabarberpaj serveras på utegården, bakad av vår underbara granne. Längtar i smyg tills jag blir läkare och kan sätta artärnålar.