Sådär ja

Nu kan jag vara stolt över mig själv. Den här är nämligen en gratisvecka på mitt gamla friskis i min gamla hemstad och jag blev meddragen av min gamla frikispartner på ett intensivpass, mitt gamla favoritintensivpass. Det krävde många droppar svett och en och annan armböjning på knä (alla!) men jag klarade mig och jag lever - alltså över förväntan. Och kanske är det bra att bli påmind om hur mycket bättre form jag var i en gång...