Då har man slösat bort någon timma av sin tid på att kolla på jättemycket bilder på fejjan. Och kompenserat de kalorier som brändes igår med ostkaka och grädde. Värt!
Det är fullt upp på vårdcentralen och jag vill väl inte direkt påstå att det är tråkigt. Bara likgiltigt. Träning i diktering och repetition av anamnes och status - aldrig fel. Men de där kraftiga blåsljuden får jag nog vänta till hjärtplaceringen för att höra.
Snackade med den enda manliga allmänläkaren inom räckhåll som berättade att han mer än gärna flyr fältet för sitt särskilda uppdrag på SOS. Tydligen var det narkosläkare som satt på den posten tidigare.
Kan du tänka dig, narkosläkare. De kan ju bara intubera. Allmänläkaren kan ju allt!
Den ständiga tvisten mellan specialiteter. Och när medicinaren går i strid med kirurgen, vem ska då allmänläkaren ryka ihop med? Ja, varför inte, narkosen.
Specialistrivaliteten är lika roligt och produktivt som sandlådekastnng på lågstadiet. Juvenilt, fullständigt onödigt, men lite smått charmigt.
SvaraRadera