Antingen eller

Jag känner lite såhär: Antingen finnar eller rynkor. Den här övergångsfasen med bådadera är inte ok. Det var när jag skrattade i hissen som jag fick en chock av att se mig i spegeln. Rynkor, överallt. Och M ger mig den klena trösten att även han har rynkor. Jag borde skratta åt mig själv i spegeln lite oftare för att mildra framtida otrevliga överraskningar. Hånskratta, kanske. "Titta på 23-åringen med både rynkor och finnar i ansiktet. Haha". Osv.