Jag bor i en trea med sambo och hund och en Skoda Combi väntandes på parkeringen i vilken jag brukar åka och veckohandla. Det var under morgonen, när DN anlände för första gången och jag satt med kaffekoppen i handen i min morgonrock och läste, som det slog mig med full kraft: Vuxenheten. Nu saknas väl bara fast jobb och barn på dagis för att bli den där fullkomligt vuxna människan. 23 år och fullkomligt vuxen. Det hela blir ju inte bättre av mitt näst intill missbrukande av talböcker och en frys full av fläskfilé och jäst. Samtidigt är jag ibland fortfarande ute och festar, dansar som på amfetamin till electro (eller helst något annat), och trängs på konserter. Delar säng med två andra brudar på resa och besöker årligen olika tivoli. Testar vodka med chilismak (en gång, aldrig mer) och dricker den billigaste ölen på sunkhak. Sådana där saker som inte känns så vuxet, så till vida att man inte är en alkoholiserad vuxen som för med sig ångest genom att dansa och dricka alldeles för mycket på Silja Line. (På tal om kryssning så närmar sig kursresan med stormsteg. Drinkar, dans, karaoke osv?)
Kanske framför allt så pluggar jag fortfarande. Student och sommarjobbare. Det låter inte så vuxet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar