Det känns helt fantastiskt att mina ködagar nu, två år senare, kan skänka mig en liten etta i Flemingsberg. Vad mer? Det krävs ungefär dubbelt så många av dessa ack så värdefulla ködagar för att få en trea i Bergshamra. Det skulle innebära att jag först får en större och billigare lägenhet när jag har ett och ett halvt år kvar av studier. Och hur värt känns det då - med flyttpackning och flyttstädning och allt vad det innebär? Ovärt. Det här med Stockholms och angränsande kommuners bostadsmarknad skrämmer mig och upprör mig.
Det är väl bara en del av varför jag hatar dig och älskar dig. Stockholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar